Synskadade ska ha rätt att göra de resor de behöver.
Bättre färdtjänst
Färdtjänsten behövs som ett komplement för synskadade som har svårt att använda den vanliga kollektivtrafiken. Vi anser att färdtjänsten också ska fungera som en ersättning för andra färdsätt som vi inte kan välja. Som till exempel när andra väljer att ta den egna bilen eller cykeln. Vi arbetar för att landstinget ska förbättra färdtjänsten på olika sätt. Här kan du läsa om några av de frågor vi driver.
Alla synskadade ska kunna resa efter behov
Ett krav som SRF har drivit länge är att synskadade ska ha samma resmöjligheter som andra. Den som åker med kollektivtrafiken och har betalat sitt SL-kort får göra så många resor hon eller han vill. Det är självklart. På samma sätt borde den som är beroende av färdtjänst kunna få resor efter sina behov. I många år har landstinget haft det som mål, i alla fall på pappret. Vi har försökt få politikerna att leva upp till målet även i praktiken. Men fortfarande delas färdtjänstresorna ut enligt en schablon, dvs alla får lika mycket. De flesta har rätt till två tur- och returresor per vecka. Effekten är att vissa får fler resor än de behöver, medan andra inte får sina resor att räcka till. För de som är mest beroende av färdtjänst innebär detta problem. De kan inte röra sig som de vill och delta i samhället på samma sätt som andra.
Nu utreder trafikförvaltningen hur framtida färdtjänstens riktlinjer ska se ut. Vi inser att det är dags för att färdtjänst resenärerna ska erbjudas likvärdiga resmöjligheter som alla andra resenärer i länet.
Bättre bemötande från chaufförerna
Många har synpunkter och kritik mot färdtjänsten. Ibland handlar det om att chauffören uppfört sig olämpligt. Andra gånger har det kanske blivit fel vid beställningen av en resa. SRF försöker påverka så att färdtjänstresorna blir trygga och smidiga. Ett gott bemötande och goda kunskaper hos chaufförer och växelpersonal är ett par av våra viktigaste krav.Bland annat drev vi dessa frågor inför att färdtjänsten ska teckna nytt avtal med taxibolagen med start i april 2016.
Vi fick igenom tydligare krav på vilka utbildningar chaufförerna ska ha, språkkunskap och en ökad krav på antal bilar med barnstolar.
Ett dilemma är att taxibolagen inte alltid håller vad de lovat i avtalet. Som enskild resenär kan du påverka dem genom att anmäla till färdtjänstens kundtjänst när du inte är nöjd med resan. SRF uppmanar alla resenärer att göra det.
Resor till skolan
Färdtjänstberättigade föräldrar har sedan flera år rätt till så kallade via-resor till förskolan. Föräldern kan i en sammanhängande resa åka från hemmet, via förskolan där de lämnar sitt barn och sedan fortsätta till jobbet. Detta upplevs som en mycket smidig och bra lösning.
Men när barnet fyller nio år och börjar i klass kurs 4 upphör möjligheten till via-resor. Vi har under de senaste åren försökt påverka landstingets trafikpolitiker att ändra reglerna. Precis som andra föräldrar, vill synskadade kunna ta sittt föräldraansvar fullt ut och ha goda kontakter med skolpersonal, andra föräldrar och barnets skolkamrater.
Bättre tidpassning och service
Ibland blir färdtjänstbilar försenade och det händer att de inte dyker upp alls. Tyvärr kan informationen också vara dålig till oss som resenärer. Man står ute och väntar och får ingenting veta om när bilen kan tänkas komma. Det är inte acceptabelt och vi arbetar för att färdtjänsten ska ändra på det.Färdtjänsten har infört ett system som gör att det lönar sig mer för bolagen att passa tiden. De kan också få straffavgifter om de kommer mer än 20 minuter för sent. Tillsammans med andra organisationer har vi lyckats påverka färdtjänsten till det bättre på vissa områden.
Samtidigt finns det fortfarande mycket som vi inte är nöjda med. Här är några av de saker vi vill ska förbättras:
• Resegarantin borde bli snabbare. Resegarantin har ett speciellt nummer dit man ringer när en bil inte kommer. De ska hjälpa till att få fram en ersättningsbil. Vi har föreslagit flera förbättringar av resegarantin.
• Bättre uppföljning av kvalitén för olika grupper i färdtjänsten. Till exempel för föräldrar som åker med små barn eller för personer som pendlar till arbete eller studier. Vi är säkra på att dessa grupper har andra behov, men vi tror inte att färdtjänsten fångar upp dem.
• Bättre lokalkännedom och krav på språkkunskaper hos chaufförerna. Vi får ofta in synpunkter om att chaufförer har svårt att hitta till enkla adresser. Det är också relativt vanligt att chaufförer har svårigheter med svenskan. Som synskadad känner man sig extra utsatt om chauffören inte kan tala om var man är eller om han eller hon inte förstår en vägbeskrivning som man ger.
Vi jobbar också för bättre säkerhet för ledarhundar vid färdtjänstresor och flera andra frågor som rör kvalitén på tjänsten.
Vi vill gärna veta vad du som synskadad tycker om färdtjänsten, mejla till tycktill@srfstockholmgotland.se