Fakta om tillgänglighet

Vad är enkelt avhjälpta hinder? Och vad räknas som allmän plats? Här får du förklaringar och vidare lästips.

Allmänna lokaler
Plan- och bygglagen slår fast att enkelt avhjälpta hinder ska avlägsnas i "lokaler dit allmänheten har tillträde". Vilka lokaler menar man då? Den statliga myndigheten Boverket erbjuder i sin bok "Enklare utan hinder" följande uppräkning av sådana lokaler:

"Receptioner som riktar sig till allmänheten hos kommunala och statliga myndigheter, i sjukhus, vårdcentraler samt i skolor.

Dessutom i idrottsanläggningar, bibliotek, teatrar, biografer, samlingslokaler, terminaler för kollektivtrafik, apotek, restauranter och affärslokaler."

Allmänna utrymmen i skolor är aulor och receptioner. I övrigt räknas skolor som arbetsplatser.

Allmän plats
Med allmänna platser avses gator, torg och parker. En förutsättning för att mark ska vara allmän plats är att marken redovisats som sådan i detaljplan eller områdesbestämmelser. Det finns miljöer som lätt kan uppfattas som allmänna, men som i själva verket är kvartersmark. Då kan man inte ställa krav på att enkelt avhjälpta hinder ska avlägsnas.

Enkelt avhjälpta hinder
I Boverkets föreskrifter definieras begreppet enkelt avhjälpta hinder ytterligare. I Boverkets skrift "Enklare utan hinder" finns en omfattande exempelsamling och goda förebilder till lösningar på olika problem.

Skriften, som finns inläst på Daisy, kan beställas från Boverket som har telefonnummer 0455-35 30 00.

I "Enklare utan hinder" finns en systematisk genomgång paragraf för paragraf av allt som inräknas i begreppet. Här följer ett utdrag av vad som tas upp:

• Nivåskillnader, dörrar (§6) – att bygga ramper, installera hiss/lyft, dörröppnare.

• Kontrast och varningsmarkeringar (§7) – markera glasytor, kontrastmarkering av trappor/trappsteg, runt dörrar och andra öppningar; göra ledstråk.

• Skyltar och ljudmiljö (§8) – förbättra skyltning som kan läsas och förstås av fler:

synsvaga/blinda/utvecklingsstörda: komplettering med punktskrift/relief, symboler; Förbättra ljudmiljön genom akustiska åtgärder eller isolering av ljudkällan.

• Belysning (§9) – bättre ljus som gynnar många: synsvaga, hörselskadade och döva.

• Balansstöd (§10) – ledstänger i ramper och trappor.

• Fast inredning (§11) – receptionsdiskar, manöverknappar, telefoner som är användbara för hörselskadade; inredning och utrustning i toaletter.

• Lekplatser (§18) – förbättring av lekplatser så att de kan användas av barn med olika funktionsnedsättningar.